"Det är bra att kunna läsa, ifall man måste läsa någonting" : En studie av elevers läsning i år 3

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor. Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv. Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning